Tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen
Regionförbundet Örebros Logotyp
2011-11-28

Nitlott i barndomen

Anna Sjögren och Helena Svaleryd.

Anna Sjögren och Helena Svaleryd.

Hur kompenserar vi de barn som dragit nitlotten i livets lotteri? Det var temat för Fredagsakademin i november.
Psykisk och fysisk ohälsa i barndomen ökar risken för social utsatthet som ung vuxen. Detta visas i en ny rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Den 25 november gästade Anna Sjögren och Helena Svaleryd Fredagsakademin för att berätta om sin rapport.

- Barn är ofta utsatta på många sätt och det kan vara svårt att veta vad som är orsak och verkan. Är man fattig för att man är sjuk eller sjuk för att man är fattig?, frågar Anna Sjögren retoriskt.

Sambandet mellan föräldrars och barns förvärvsinkomster är svagare i Sverige än i många andra länder. Men det betyder inte att familjebakgrunden är oviktig i Sverige.

- I dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen, säger Anna Sjögren.

Riskfaktorer


Barn till socialbidragstagare och barn med lågutbildade föräldrar har oftare låga meritvärden i grundskolan. De klarar mer sällan gymnasiet och de blir oftare själva socialbidragstagare som unga vuxna. De saknar också oftare helt inkomst vid 22 års ålder.

- Däremot har vi inte funnit något som talar för att invandrarbakgrund skulle vara en riskfaktor, något som man ofta antar i debatten, säger Anna Sjögren.

Barn till socialbidragstagare och barn med separerade föräldrar drabbas oftare av ohälsa. Psykisk och fysisk ohälsa i barndomen ökar i sin tur risken för dåliga skolresultat och social utsatthet senare i livet. I motsats till internationella studier visar rapporten att även korta sjukperioder i barndomen kan ha negativa följder.

- Det är inte nödvändigtvis socialbidragstagandet eller separationen i sig som orsakar barnets sämre hälsa, betonar Anna Sjögren. Dessa kan istället vara symptom på något annat problem i familjen som har negativa följder för barnen.

Hur kan vi hjälpa de utsatta barnen?


Samhället försöker genom många olika kanaler hjälpa utsatta barn. BVC, förskola och skolan är viktiga kanaler för utjämning.

- Insatser i tidig ålder är viktiga, säger Anna Sjögren. Internationell litteratur visar att åtgärder innan 8-10 års ålder påverkar hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Men även social kompetens, självdisciplin och motivation är viktiga för framtida utfall och mycket tyder på att barn kan träna dessa även längre upp i åldrarna.

Anna Sjögren lyfte tre insatser som gett goda resultat:

  • Mentorer som stöttar utsatta tonåringars motivation och självdisciplin har i småskaliga experiment visat sig höja och skolresultat (Cunha et al 2006).
  • Belöning för lästa böcker, gjorda läxor ect för barn i utsatta miljöer förbättrade barnens skolresultat (Fryer 2009).
  • Intensifierad skolgång i utsatta områden i New York minskar kunskapsgapet mellan barn från olika uppväxtmiljöer (Fryer 2011)

Samtal kring caféborden


Efter föreläsningen samtalade de 40 deltagarna kring hur vi kompenserar de barn som dragit nitlotten. Här är några korta utdrag från samtalen:
  • Positivt att politikerna talar om investeringsbudgetar på det här området. Vi vet att det ger god utdelning att satsa på familjecentraler och stöd till elever tidigt.
  • Regionförbundets insatsgrupp för skolstöd som byggs upp 2012 blir en bra resurs för länets skolor.
  • Rapporten bekräftar den bild vi på enheten för försörjningsstöd har av hur verkligheten ser ut.
  • Samverkan, samverkan, samverkan för att inga barn ska hamna mellan de vuxnas stolar för att det är fel organisations budget som gör vinster: till exempel kommunen gör insatser - kriminalvården sparar om 20 år.

Ladda ned


Presentationen från FredagsakademinPDF

Rapporten Nitlott i barndomen länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dela